Ja, då var man igång. Ytterligare en sak att fastna framför datorn på... måste blogga lite, eller kolla in nytt på mitt stora intresseområde- quiltning eller kolla in mailen... Varför kollar jag mailen hundra gånger när jag bara får nåt mail då och då? Varför gör jag så? Är jag så rädd att missa någon liten rad från någon, eller är det en vana? Vad det än är så är det något som jag fortsättningsvis kommer att fortsätta med..

Idag har jag och maken vandrat ute på isen, himla hemskt när det brakar och låter, känns som om isen ska brista vilken sekund som helst... fast jag vet att den inte gör det så stannar jag hela tiden och spanar efter sprickor...

Skönt var det iaf. Fast jag gick som en riktig gammal, gammal halt och lytt åldring.. Stavarna i fast grepp, livrädd att halka, livrädd att isen ska brista, livrädd att få mer ont av eländet..

Nu en timma senare och linimentinsmord häl (hälsporre, ajaajaj) och likaleden insmord ländrygg så känns det rätt bra. Vårt nya liv har startat!! Hälsan framför allt.. bort med dåligheter, ner i vikt, bli bättre i kroppen, mer rörlig och mindre smärta.. många goda skäl, men ack så svårt att leva efter.. suck...suck..

Nu ska jag gå och sträcka ut i soffan, måste vila mig i form, tabletterna börjar väl verka vad det lider... vi hörs...