Visar ingen förebild utan jag väntar tills jag också har en efterbild.

Däremot tänkte jag visa lite klänningar som legat i ca 40 år.

Klänningar som min mamma sytt, tror jag iaf, jag vet att hon sytt de flesta men om hon sytt alla vet som sagt inte.

Jag har tänkt använda tygen i någon slags quilt, ett slags nostalgiquilt, inte för att jag minns några av klänningarna men ändå.

Nedan är det en bild på alla klänningar, ca 40 st.

Som ni ser är det endel. Vissa är västklänningar och vissa har ärm. Endel är jättesmå och andra också små men något större.

Lägg märke till de varierande färgerna, vissa skriker 60-70-tal och andra är mer traditionella.

Nedan kommer en bild av några av klänningarna som jag tycker kräver lite extra uppmärksamhet.

Lägg märke till färgerna. Och tänk er in i mitt första barndomsår. Se dom rosa söta klänningarna med bollfransar, och brodyrer, jättesöta va? Tänk er dom på en rödhårig flicka. Jag ryser nästan. Fast som jätteliten var det nog inte så himla rött, men sen.

Jag hade ganska mörkt rött hår, jämfört med nu då jag har mer rödblont hår, där det röda försvinner mer och mer.

Då kallades jag Pippi och hade halvlångt rött hår. Fint med rosa till det håret. Nja, inte.

Jag minns syrran som en gång sa - Du passar inte i rosa, det skär sig mot håret..

Det var sant men sen dess hatar jag rosa. Än i denna dag.

Fast jag är glad över klänningarna idag. Jag ska försöka göra något fint av dom.. i lappteknik alltså, ev spara en hel klänning och montera på *tänker kreativt*

Jag är både försummad, chockad och tacksam. Varför undrar ni då?

Jo, för att så många hälsar på här.

När jag började var jag så himla glad när jag hade 30 besökare... varje dag. Trodde knappt det var sant. Trettio olika personer hälsar på mig varje dag. Mig, i min torftiga vardag, med mina futtiga händelser, jag en ensam medelålders kvinna som sitter och gnäller vid datorn *flinar*

Och nu, jag har haft 172 st besökare.. På en dag! Otroligt. Säkert är det ju många som aldrig kommer tillbaka, men ändå!

Jag hisnar..

Jag utropar till Maken, kolla-besöksrekord... 44 st.. 82 st, det är ju inte klokt.... 101, va fattar du? över hundra olika personer har kommit och läst mina svamlerier... osv..

Maken har då utstött lämpliga kommentarer i stil med -Ojdå.. - Va kul... -ojoj..

Härmed lämnar jag över en mental ros till alla som har besökt mig här, ni kan sätta den i mentala vaser om ni vill.. annars kan ni bara tänka på den när ni besöker mig.

Tack alla för era avtryck/ Ulrika den svamlande tokan

Så ni ska veta att jag är tacksam. Och över alla kommentarer, dom är så himla roliga att läsa. Och ofta tycker jag det är kul för att jag kan förvänta mig kommentarer om vissa inlägg, men då kommer inga. Men andra inlägg då kommenteras det, jättekul. Det är väl det som kallas Levande Blogg?

Och vad kul det skulle vara om fler kommenterade, även ni som inte har bloggar. Skulle vara jättekul, bara en liten önskan..

Så nu ska jag fladdra vidare i min tacksamhet och börja röja i den numera berömda klädkammaren.. Om jag överlever dagen så kan jag ju vara ännu mer tacksam och då brister min tacksamhet i stora tokskrik..

Det ska bli jättekul... eh *host* att börja röja. Längtar.. inte så mycket men det måste göras *peppar mig själv*

Tills senare tjillevippen på er alla..

Om en person du talar med inte tycks lyssna, var tålamodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat. 

                                               -Nalle Puh-

Efter denna lata dag så längtar jag till morgondagen. Faktiskt. Jag tänkte ta börja med värsta snedgarderoben. Tänkte ta värsta först. Då blir ju resten som att sno godis från ett barn.

I den garderoben finns mycket. Ska ta före och efter-bild. Förebilden är nog lite för hemsk för att publicera, men efterbilden ska hyllas. Om det kommer nån. Eller jag har dött på kuppen.

Det värsta med snedgarderoberna är just snedheten. På högsta stället är det väl 1,60 och jag är ju längre än så. Sen har jag ju problem med att stå framåtböjd. Så det är pallsittande som gäller. Och kasta ut grejerna i rummet, rensa, kasta, sortera och in igen.

Ska investera i lite boxar och liknande, lättare att hålla ordning då.

Ser på något självplågarvis fram emot detta. Det är ett av skräpställena i huset, och det gör mig tokig. Mina hobbyprylar, ull i massor, målarfärger, tyger, vadd och annat. Papper från mina utbildningar, foton och en massa massa skräp.

Jag kalkylerar på ett veckoprojekt. Ska också försöka pallra iväg till soptippen med skräpet om jag orkar.

Nå, det blir imorgon.

Ikväll är det kvar att uppdatera väderprognosen. Vilket är helt onödigt för SMHI går ju inte att lita på. Dom ändrar prognoserna totalt under dagen, sen tror dom att folk bryr sig om tiodagarsprognos. Det är skrattretande. Gud va pengar vi kunde spara om vi drog ner på SMHI. Jag kan nog göra det lika bra. Faktum är ju att slumpen är nästan lika bra. Dom har 50 % tillförlitlighet.

Jag säger bara som så, imorgon får södra sverige sol och varm alternativt lite molnigt men nån skur. Norra delen får lite mindre varmt och omväxlande väder. Klart!

Säkert slår något av det jag tippade in... blir spännande att se resultatet.

Om du dödar dina drömmar för att de är oansvariga, då är du oansvarig mot dig själv.

Var inte alltför klok.
            Lite dårskap och lite visdom är en bra kombination

Jag följer ju inte talangjakten så jag får kolla höjdpunkterna på youtube...

Min kropp är i ett fantastiskt skick idag. Efter gårdagen känner jag att det handlar om soffan idag. Möjligtvis lite bloggande under dagen.

Så för dessa aktiviteter är min kropp i fysiskt trim. Någorlunda.

Men hade jag andra planer för dagen, t.ex röjning i någon garderob så måste jag tyvärr avboka. Har så jäkla ont. Precis som väntat. Men det var värt det. Jag hade en jättetrevlig dag och det brukar jag få lida för dan efter.

Men har man inte annat på agendan än slö, slapp och likgiltig-varande så funkar det ju perfekt.

Sov inatt som om jag låg i koma. Stapplade upp på pinkeriet halvt i dimmorna och stapplade tillbaka och somnade innan skallen lagts på kudden.

Vaknade tidigt förvisso. Men har sovit skönt.

Maken rapporterar:        *nynnar signaturmelodi*

Han vaknade halv ett i natt av svanarna som skränade utanför båten (han sover i båten) han funderade på att dra fram revolvern, men ändrade sig. Mest för att han inte har någon revolver men den skräniga parningsleken var högst irriterande.

Maken rapporterar fortsättningsvis, han ångrade att dom matade svanen igår trots att svanen attackerade dom så att dom fick fly, men dom är ju trots allt djurvänner. Svanarna ska hädanefter straffas genom att INTE få deras gamla bröd.

Maken fortsatte med att dom nu hade det lugnt, det var varmt och soligt (jäkla skitmake, vi har mulet ännu *morrar*) och att dom nu färdigställde båten och sköten för att dra sig utåt havet och börja fiska.

Här slutar morgonens rapport.

Jo, förresten jag fick läsa upp sjövädret för honom för första gången idag, det kommer garanterat fler uppläsningar idag och alla kommande dagar.

Jag informerade om att det hade kanske inte varit så dumt att ha en dator därnere iaf. Han replikerade med att han inte behöver en dator när han har mig.

Och jag läser ju gärna SMHI´s sabla rapporter gånger massor varje dag. Jag har ju inget eget liv liksom. Fiskarhustru i fingerspetsarna. Not!

Ett tjillevipp sitter

liksom som en smäck just nu ;)

Fridens!