Saker överlämnade åt sig själva,

tenderar att gå från dåligt till värre.

- Edward Murphy -

Idag har jag hållit mig lugnare, jag har iaf sorterat och kastat minnen och foton i massor. Säkert ett par hundra foton har åkt i skräpsäcken.

Foton jag inte ens sett på flera år, foton på arbetskamrater eller kompisar som jag inte har kontakt med idag och ej kommer att få heller. Vad ska jag ha kvar dom för?

Jag har sparat endel foton, inte på gamla släktingar som jag inte vet vem dom är ens, utan på mamma och pappa, farmor och mormor.

Dessa foton har jag stoppat in i ett rensat album så nu är det foton huller om buller. Känns skönt.

Det är så härligt att få röja undan en massa skräp, en massa minnen som jag samlat som jag aldrig ens ser på eller reflekterar över.

Vi har ju inga barn så vi har ingen sådan nostalgi, ingen efter oss är ju intresserade av våra minnen.

Jag har nu ganska bra ordning i mina skrymslen. Har en låda med minnen, mina första hålfotsinlägg ;), någon barnbok mm mm, men mycket har jag kastat.

Så govänner, jag kan nu informera er om att nio säckar står redo för borttransport, två stora flyttkartonger med porslin och glas, två väskor med böcker...

Härlig känsla. Fri. Nytt liv på gång *njuter*

Tänk att kasta tillbaka dessa nio säckar plus dom tre som redan är på tippen in i snedgarderoberna igen, vilken hemsk tanke. Usch.

Tycker att jag fick inte mer utrymme, nu ligger allt sorterat i lådor och dom tar ju stor plats, men allt ligger precis där det ska vara. Det är stor skillnad. Enormt.

Japp, jag är nöjd med mitt arbete. Nästa projekt blir datarummet/kontoret.

Lite mindre projekt men viktigt ändå, hos oss råder stor oreda. Papper finns kvar men var? Det är vårt problem.

Nu ska det in i pärmar med register, allt finns så det är bara att börja. Bra är att jag kan sitta i soffan och göra mycket, det tar mindre på ryggen.

Vad kan jag säga - Jag är på G.

Inaffsädd

;)

Igår shoppade Maken. Bara en sån sak!

Han är ju i Sundsvall och jag häruppe, att han shoppar själv är ett mystiskt fenomen. Han shoppade nämligen skor. Polaren T behövde några somrigare skor, för han hade åkt i tron att det var vinter ännu. Och då passade Maken på att handla ett par Foppatofflor åt sig själv också. Självklart efter telefonkonsultation med mig.

På samma runda inhandlades två telefoner, en åt mig, jag var noga med att fråga om den var mer rosa än röd, han sa nej. Den var mer åt vinröda hållet. Hur sant det är får jag ju se när han kommer hem.

Jag vägrar ha en rosa telefon. Våga vägra rosa säger jag bara. Har aldrig haft rosa kommer aldrig att ha, vare sig kläder eller annat.

Så passa dig Make, är den rosa så stampar jag på den! fast den såg faktiskt röd ut på dom bilder jag sett. Nog så.

Nu väntar teet i koppen på att inmundigas av mig, vem är jag att säga nej?

Fridens ävribåddy!

;)

Inte så himla mycket. Har så jäkla ont i ryggen, inte konstigt som jag gick an igår.

Fick ju så mycket gjort, fick t.o.m sängen tillbaka, och det är så lite kvar att jag hade hoppats kunna göra klart idag.

Det går nog inte.

Jag får se längre fram på dagen.

Maken rapporterade ang. korna att han träffat en kompis till korna och denna hade sagt att dom inte alltid är så snälla.

Särskilt en tjur, han hade ett horn som pekade uppåt och den andra nedåt, och han hette Stefan. Tjuren alltså. Jäkla bra namn faktiskt.

Så Maken har ännu inte klappat någon ko.

Maken rapporterade dock imorse, att när dom vittjade några smånät dom haft ute hade dom fångat en ål.

Den var stor, grövre än en manslem (Makens ord) och längre också.

Typiskt karlar, dom fnissade som småtjejer när han sa det. Ålen var dessutom slemmig så någon större lubrikation från andra parten skulle inte behövas sa Maken menande.

Jag säger bara Väx upp ;) (fast ganska kul var det, särskilt fnissandet)

Har du någonsin slutat tänka,

och sen glömt att börja igen?

-Nalle Puh-