Här kommer en bild på vårt vackra vårväder. Eller vackert och vackert. Vår och vår.

Ja, så här ser det dock ut häruppe, ni som undrar, och ni som går omkring och njuter av gröna gräsmattor och blommer i varje tuva.

Jag har dock valt denna boplats själv så jag ska inte klaga. Men det gör jag ändå! Jag vill ha bart, vår, värme och ffa sol...

Ser ni? Ser ni längst åt vänster, asfalt..mm, den kom fram igår först. Vi har haft underbart soligt idag, men se solen har farit någon annanstans, vart jag icke veta..

Längst till höger ser ni en del av bilen, kanske inte så fin på bild men dock en viktig del av vårt liv. Alltså bilen, inte denna lilla del på bilden.

Nå, nu kommer jag mig alldeles strax till min middagslur. Kroppen värker och är trött. Siffror dansar i huvudet, behöver glömma lite innan renskrivningen påbörjas, alltså av deklarationerna *tack gode gud för revisornsucken*

;)

Vissa saker har jag svårt för. Jag erkänner. Någonting som jag tycker är lite besvärligt och som Maken blir galen på är kranar av varierande slag.

Nu tycker nog vissa att det inte är så svårt att vrida på eller av en kran. Är det inte?

Nej, det är klart att står jag i duschen så klarar jag ju av själva kranen, inga problem med motoriken eller perceptionen, jag märker ju när vattnet kommer eller slutar komma.

Problemet då?

Jo, som idag när Maken ville att jag skulle skruva på vattnet i duschen som han hade kopplat till vattenslangen och högtryckstvätten så hade jag inga problem.

Ena hållet var det ju stopp. Alltså listade jag ut att det var till att skruva åt andra hållet. Listig kan jag ju vara när så kräver *inte så blond nu va? hehehe*

Så långt funkar själva påsättningen. Det lät lite kinky men ni fattar vad jag menar *hoppas*

Nu kommer jag till kruxet. Efter själva tvätten ville ju Maken att jag skulle stänga vattnet. Och då mina vänner, då kunde man vrida åt bägge hållen, och vad är då av?

Ja, inte fan vet jag. Jag vred som jag trodde och gick ut och frågade Maken.

Jag såg direkt att han förstod redan INNAN jag frågade.

- Duu, jag skruvade så här... (här visade jag med handen väldigt övertydligt) ....är den stängd då?

- Hur sa du? frågade Maken

- Jaa, jag vred liksom så här.. återigen visar jag.. få se nu det blir liksom inåt. Jaa, åt vänster då!

- Då har du ju skruvat PÅ den ännu mer!! att du inte kan lära dig...

- Jamen, du har ju inte lärt mig en ramsa!!! Typ klockan ställer man ju MOT sommaren när man ändrar, åt vilket håll från eller mot solen vrider man kranen om man ska skruva av??  (här börjar jag irritera mig på att han aldrig lärt mig något som funkar och börjar förklara återigen varför jag har problem med detta)   Du vet, om kranen sitter rakt fram så är det ju en sak, men ibland sitter den ju till vänster...

- ??? Hur fan kan man skruva nåt åt solen?

- Ja, men då blir det ju liksom fel för handleden.. Aah, jag menar ju inte mot solen, jag sa förstås fel, jag menar...

- ???

- Jamen.. *suckar uppgivet*

- Tänk så här. Du skruvar AV som klockan går, medsols. Åt samma håll som klockan går så vrider du av..

- Jaha! var det så himla svårt att säga det då? Gäller det gasen på stugan också, eller bara vatten?

Då såg jag att diskussionen var slut, Maken himlade med ögonen och jag kilade in och vred AV vattnet..

Faktiskt tycker jag det är svårt att vrida av gasen på stugan, gör jag fel så är det ju inte så bra. Eller att skruva av utevattnet när ingen slang är där. Är det tryck nu eller.. kan det flyga nåt åt fanders om jag gjort fel och du släpper på vattnet, eller stänger av, sprutar det vatten i hela badrummet då?

Det är ju DET jag menar *uppgiven*

Nu undrar jag åter om det var åt samma håll som klockan går när man stänger eller om det var det när man öppnar *tveksam*

Nåja, jag får gå och kolla kranen igen, så återkommer jag om det var fel.. Men ni fattar poängen? Någon? Är det bara jag som inte fattar? Skit i det!

Nu ska jag gå upp och vila en stund, ryggen är öm och axlarna värker, revisorn har varit här och jag har suttit på en köksstol.

Inaffsädd

Ajöken!

;)

Japp, och månadsstatistiken uppgraderades också någon gång i går kväll.

Tack Bloggagratischefen, tänk att du har tid att läsa alla 35.306 bloggar som finns här, och att du tog dig tid att fixa till mitt problem.

Det är klart man undrar lite. Nu kan jag släppa min fixa ide att kolla statistiken stup i ett. Därför tog jag bort den från Visa Statistik, för jag for dit och kollade, men nu kan jag vara lugn.

Inte för att det är besöksjakt så, men det är klart att jag blir glad när jag ser att så många vill hälsa på, och dom som lämnar en kommentar blir jag extra glad för.

Då kommer jag vips och hälsar på.

Nu till ett helt annat ämne men ändå inte.

Var på en bloggrunda härom veckan. Ni vet, man hamnar på en sida och klickar sen vidare på något okänt i deras blogglista osv och hamnade på en för mig okänd sida.

När skrållade jag lite och såg en bild på en lila toa, och vips hoppade jag in och lämnade en kommentar om att vi också har haft en ill-lila toa i min barndom.

Tyckte det var en kul grej. Sen skrållade jag mig vidare på hennes blogg, och såg att hennes stil verkade vara som Leilas i hennes nya tidning Leilas Living tror jag den hette. Kommenterade detta också, och att jag gillade hennes stil.

Då...

...skrållade jag vidare och hamnade på ett inlägg om Ärlighet. Hon skrev att en tjej kommenterat eller mailat till henne och ärligt sagt att hon kom dit i hopp om att på så sätt få fler besökare till sin blogg.

*slog handflatan i pannan*

Då fick jag nästan panik, jag kollade och då låg hon nr två på populäraste blogglistan. Herregud, tänk om hon trodde jag hade kollat vilka som har många besökare och sen fjäskat för att få folk till min blogg.

Turligt nog fick jag inte det, ingen enorm höjning den dagen eller dagen efter *pustar ut*

Kändes skitmysko. Det är inte min grej. Om jag gillar en blogg så spelar det ju ingen roll om den har massor av läsare eller få, gillar jag den så kommer jag ju tillbaka.

Nå, den pärsen är ju avstökad nu. Men så himla lägligt att kommentera "trevliga" kommentarer två dar efter hennes inlägg om ärligheten..

Jaja, nog om det. Nu sitter jag och väntar på revisorn, nu har ju även jag fått min blankett så då ska han komma och göra slutklämmen. Skönt att få det avstökat också.

Sen kanske jag stapplar ut i solen en sväng, här har vi varmt och soligt idag, riktigt vårväder, men också halt som på isbana. Dessutom har jag ju min onda häl, som trots allt blivit bättre sen i julas när jag slutade med promenaderna, men så fort jag går eller står länge så kommer smärtan tillbaka.

Men längtar ut i solen så då får man ta det onda med en klackspark *vitsar, klack-häl om ni inte fattade poängen*

Fridens!

;)

......är på gång i vårt hem.

Maken är less på min telefon. Jag har en SonyEriksson P1:a, som jag fick när jag fyllde år. Den har många bra funktioner, superbra kalender, jättesnabb skrivfunktion med pennan och annat småfiffigt.

Däremot, och nu kommer kruxet, den slås hela tiden av mitt i samtalen.

Först skyller man ju på dålig mottagning, men när det återkommer så inser man ju att nånting är galet, förra telefonen var ju inte så här...

Jo, det är ju pekskärm (ett h-vetes påfund) som kan tyckas fiffigt när man har en sådan första gången, men när örsnibbarna med örhängen hela tiden klickar på AVBRYT knappen så börjar man irritera sig.

Sen har den ett krux till. En telefon som man slår ihop slår ju alltid av telefonen helt klart, och man kan ej ringa utan att slå upp den.

Det kan man med min. Har ringt personer som jag annars aldrig ringer bara för att jag råkat slå på pekskärmen, eller missat med mina feta fingrar och tryckt på fel symbol *suckar*

Så nu ska dom bort. Bägges telefoner. Maken köpte ju nyss en ny, begagnad men ändå rätt dyr, och han har problem med att han inte kan ringa enhandsgreppat. Vilket är viktigt för honom i hans jobb.

Min bästa telefon var förra... Men problemet är att vi nog lär få slåss om den pga dom nya.

Det är väl som med hus, du lär dig efter ett par hus vad du egentligen vill ha.

Jag trivs i vårt gamla hus, men skulle jag ha valt hus nu skulle det ju vara ett enplanshus med förvaring och trapplöst, är ju stapplig och trappan är livsfarlig.

Men åter till telefonen. Har nu bestämt mig att nästa får bli en hopvikbar, ska inte ha nå många fiffigheter som bara drar ström men inte används. Den ska ha vanligt knappskrivsystem, bra eller bäst batterikapacitet, vara snygg och billig.

Pisakejk?

Kanske inte, men jakten har börjat...

Tips någon? Hjälp mig den som kan!

Skulle bara kolla besöksstatistiken, såg då till min förvåning att jag har inte förändrat månadsstatistiken senaste dagarna, trots fler besökare än dagarna innan.

Hur märkligt är det. Har sett att andra haft noll i månadsstatistik men massor av besökare den aktuella dagen. Samt att jag kollat referenserna och ser folk som inte ser ut att ha varit förr.. *undrar*

Hörrö bloggagratisbossen, va haru tänkt göra för det härå?

Hm, lite knepigt, ännu knepigare är det ju när man har upptäckt detta fenomen måste dit och klicka fram statistiken hela tiden, som ett tvångsfenomen. Bara för att se om det har ökat eller om problemet kvarstår?

Dagens besökare ökar men inte månadens. Har aldrig hänt förut.

Jag vet det här med unika besökare. Men har då ALLA besökare jag har haft senaste två dagarna varit exakt dom som var dagen innan? Hm, får klura på detta.

Och hur är det med dom som haft noll denna månad, men åttio denna dag, hur funkar sånt?

Känns ungefär som vardagsekonomin. Hur går det ihop?

Samma mysterium månad efter månad, förutom att detta med bloggagratisstatistiken är absolut nytt för senaste dagarna.

Annars exakt som vardagsekonomin, förutom det jag nämde nyss alltså.

Undrar just hur det är för andra bloggagratisbloggarstatistikar? *pustar ut*

Fridens!

;)

...vad en sådan som jag häruppe i norr gör just nu kan jag tillägga att jag yr av vårkänslor skulle hämta en matta som torkade i badrummet för att hänga utomhus, vandrade rakt in i toahandtaget.

Jäklar i gatan va ont det gjorde *morrar, gläfser och skrattar*

Vi har en kvarleva efter förra ägaren ett armstöd som fälls ut från väggen för att underlätta uppresning från toan, som av oss används som torkställning av tunga mattor.

Jag kom in alldeles solförmörkad och vimsig av att äntligen få se en kvadratmeter av vår asfalt som töat fram. Då vandrar jag famlande in och stapplar rakt in i det satans armstödet.

Inte första gången heller.

Är tydligen blond på fler än hårsättet, fast nu är jag ju mörktmörkbrunrödnästansvart och därför kunde man ju tro att jag hade lärt mig..

Men alltså icke..

Bara en rapport härifrån verkligheten där jag bor. I många plusgrader och snösmältande hustak, snart är det så att man ser två kvadratmeter av asfalten. Den asfalt vi la förra hösten inför fisket och som nu sju månader senare ska betala för. Shit, trodde/hoppades dom glömt oss ;)

Sol ute sol inne, sol i hjärta sol i sinne. Och blåmärke på låret som det heter.

;)

Jag actualiserar hårfrågan igen. Har följt den på Mockapockas gamla blogg och nu när hon har flyttat hit till sin nya och tjusiga sida, och ännu inte tagit upp hårfrågan blir jag nervös.

Betyder denna flytt att hon helt enkelt fortsätter vara långhårig?

Jag har själv långt hår, för långt egentligen, men har liksom skyddats av "samma frisyr år ut och år in" principen, och jag är lite ambivalent i klippfrågan.

Vill jag? ja. Vill jag inte? eeh mja njae nej.

Om jag klipper mig och inte trivs så ångrar jag mig. Men tänk om jag går här och vimsar som en halvblind höna och inte törs klippa mig och det kanske var superbra för mig.. då har jag ju missat chansen till nytt fräscht utseende.

Och kanske ett par år bort från gammelgummeutseendet jag har för närvarande..

Hm, verkar som om jag får bestämma mig själv alltså. Ensam är stark. Ensam är inte flera. Ensam är ensam. Ojoj, våndan är stor.

Just nu har jag håret i en trött och slak knut, inte ens pigg och fräsch tofs som Mofs har. Ja ibland har jag det, när jag är nytvättad och har satt upp det mitt på skallen i en lilla My-tofs.

Ibland blir jag så trött på att vara jag. Ambivalen OCH velig *gäsp*

Nu kan jag iofs inte gå till en frisör. Jag har ju nämligen färgat håret själv. I vad jag trodde var en käck mörkbrunrödfärg, som jag provade för några år sen med jättefint resultat.

Nu visade det sig tyvärr att detta som jag köpte var Mahogny och det blev för mörkt för rött och helt fel. Jag som är rödlätt i mig själv med ljusa "drag" och fransar och bryn, ser lite slinkig ut, och då menar jag på det otäcka och otrevligt slinkiga sättet.

Som om jag gått för länge på samma gamla gata, och eg borde tas in på ett äldreboende.

Jag ser inte så fräsch ut, lite hipp så där, njae, mer som en desperat medelålders kvinna som försöker se yngre ut än vad hon är... den typen desperation *suckar*

Och det goda nyheterna var? nej, i detta fall finns inga. Färgen sitter som berget, inte som när jag permanentfärgade mitt hår hos frisören efter konstens alla regler - då var färgen borta efter en vecka *dubbelsuck*

Tiden läker alla sår. Och kanske bleker färger också? *optimistisk*

;)

Jo ni som inte förstår vad jag skrev tidigare så löd det inlägget som följer *måste kolla i annat fönster*

Jo.

No jär hä väl ända dags att stiiig opp? Et legg jä väl än å schlöö ine sänga?

Nog är det väl ändå dags att stiga upp? inte ligger ni väl ännu och slöar i sängen?

Nä, I hav teinkt jera na nötta ida. It veit I män kansche I gåo opp opa övvervånninga å röj nalta ine rommä meit, we fo wäl si.

Nej, idag har jag tänkt göra lite nytta. Jag vet inte men kanske gå upp på övervåningen och röja lite i mitt rum, vi får väl se.

Män I hav ända gnogge in na ole opa köksbänka nu om mora.

Men jag har ändå smort in oljan på köksbänkarna nu i morse.

Dä jä.

Det ni.

Hä troedd jä et va?

Det trodde ni inte va?

Så skrev jag tidigare. Så låter inte jag direkt för jag pratar "statsfint" eller "Pitefint" som det kallas.

Skulle vara kul att höra hur ni låter på era dialekter, snälla skriv en rad om hur ni låter, en rad bara som kommentar.

Eller ännu hellre ett helt inlägg i era bloggar *darrar av förväntan*

Velkömmen sko jä våra

Välkomna ska ni vara..